En finfin dag!

Idag tog jag gröna linjen norrut, V blå linjen söderut och S gröna linjen österut, och så sammanstrålade vi här.




Eller ja, om man ska vara korrekt så dök S upp på cafét lite senare, hon var ett tröttdjur av någon outgrundlig anledning... ;)

Nobelmuseét (byggnaden till höger) på Stortorget i Gamla Stan har en utställning som heter "Yttrandefrihet - var går gränsen?". Den var enormt intressant och tänkvärd! Vi spenderade två och en halv timme därinne och låt mig säga att tiden den bara rann iväg! Jag rekommenderar den verkligen. Utställningen alltså.

http://www.nobelmuseet.se/zino.aspx?articleID=11178

Sedan tog vi en fika här.



Café Grå Munken i Gamla Stan.

Det har kort och gott varit en finfin lördag!
Och inte är den över än, ikväll ska jag och J gå och se "Män som hatar kvinnor" som hade premiär igår!
Vi ska bara äta en fisk-och skaldjurssoppa först, han står och lagar den nu hehehe.... Vilken karl man har!

Trevlig kväll allesammans!



Det är synd att jag förknippar Gamla Stan med fotograferande turister.
För det är egentligen himla, himla fint och mysigt!


::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::




V igårkväll.
Hon har insett hur kul det är att sticka! =) Och framförallt avkopplande....

Fredagsmys

Sitter här i Solna med V och hennes syster och myser. Efter en kort AW på Anglais med kollegorna begav jag mig hit vid halvåtta-tiden. Vi har ätit middag, druckit vin och kollat på Skavlan. Det var en riktigt bra intervju med Stellan Skarsgård! Han verkar väldigt vettig.

Mitt liv som hippie.

Idag ramlade jag på den här gamla bilden.
Visst blir man gla!



- Woodstock '07 på Väderkvarnsgatan i Uppsala -

Ikväll har jag umgåtts med min fina vän S.
Det blev ett jympapass på söder följt av en mysig middag på ett indiskt hak. Det är lite roligt när vi ska beställa indiskt för vi beställer alltid in samma sak:
- två chicken tikka masala, två cola och två vitlöksnaan.

På vägen hem fick jag ett sms av J. Han längtade efter mig och frågade om han fick komma över och kramas.
Mitt svar blev som prinsessan Victorias; ja ja ja ja!
Det är så härligt att inte bo ihop!
Man får verkligen längta efter varandra då =)



Tillhörande träskor

En utomjordisk trötthet...

Intorkade tårar och en trötthet som inte är av denna värld.

Jag tror det är dags att gå och sussa nu....

The neverending lovikagarn

Jobbet kl 8.55

Jag känner mig sällskapssjuk.


Det må vara hänt att jag är en hemmamystjej ut i fingerspetsarna, men för den sakens skull vill jag inte vara på solokvist hur ofta som helst. Efter en hemmakväll ensam suktar jag nu efter sällskap. (Ordet "sukta" är egentligen lite snuskigt betingat för mig. Är jag ensam om det?)


Så. Jag messade S igår o frågade om hon ville komma över på middag ikväll.

Kanske ta en kvällspromenad i Enskede? (Ni anar inte hur kul det är att kika in i alla hus om kvällarna, det är som att få se snuttar ur folks liv, bättre än vilken dokussåpa som helst) Ta med stickningen? Förslagen haglade. Min desperation lyste nog igenom. Hon har inte svarat än men det beror nog mer på att hon inte är någon sms:are :) 



....................

Enskede kl 20.20

Hon är här nu. Jag har satt henne i stickning så nu sitter hon där i hörnet o myser.
Jag känner mig mycket tillfreds med tillvaron :)

Sitter själv o stickar på min halsduk. Den börjar bli väldigt lång nu.

Lovikagarnet vägrar ta slut och jag kan inte sluta på eget bevåg!



House-spotting i busväder

Igår tog jag o J en tur till Täby.
 
Han hade hyrt ett vrak över helgen (jo faktiskt! www.rent-a-wreck.se) så vi körde iväg i busvädret och han visade mig var han bott som barn. Vi hälsade även på hans gamle granne som var hemskt trevlig!

Sedan tog vi en tur förbi Djursholm och "house-spottade" lite hehe... Vi såg dock tyvärr inga kändisar. (De häckade väl framför en av alla sina öppna spisar? Dela med er för fn....)



Det kan ha sett lite suspekt ut när vi kom sniglandes fram i den skruttiga gamla skåpbilen. Särskilt i ett område som Djursholm. Ett äldre par som var ute med sin lilla pudel (såklart!) tittade minsann lite snett på oss...
Kanske för att vi klev ut och fotade?



Meh kolla in den DÄR villan då! Det är ju nästan ett slott!





 

La di daaa...



:::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Sedan körde vi förbi Aspudden och besökte ett café innan vi åkte hem och sov middag.
Åh, om helgerna mår man som katter mår klockan två på eftermiddagen...!
Det är så underbart att bara tassa runt i lyan, gäspa och sträcka sig efter söndagskrysset i DN =)

::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Men så blev det måndag igen snabbare än man kunde säga "naturrutan" baklänges.

Imorse på väg till jobbet var det så mycket snö att det nästan kändes som hemma. Fast i relativa mått var det egentligen ingen snö alls.




Och så inträffade något häpnadsväckande på tunnelbanan.

En man stod och smålog åt sin omgivning, till synes utan anledning!

Och inte nog med detta; - när människor ville ta sig förbi honom så gjorde han plats, och när en person plötsligt reste sig och det blev ett säte ledigt framför honom så tittade han sig omkring efter äldre och gravida.
Och hör och häpna: han frågade en herre om denne ville sitta!


Det blev för mycket för mig.
Jag gapar fortfarande.


Finns det kanske hopp om mänskligheten trots allt?


Det var en bra dag.

Finns det något bättre än att vakna på lördag eller söndagmorgon, lägga sig och läsa några sidor i en bok tills ögonlocken trillar ned, bara för att slumra till ett litet slag med boken vilandes på magen....

Mmmmmm.....

I morse låg jag och tänkte på gårdagen och hur trevligt det var.
Det var så himla mysigt att V sov över så vi fick äta frukost ihop och snicksnacka över morgonens nyheter, för att sedan polemasa oss iväg ut på promenad i det vackra solskenet.

Det låg nysnö på marken när vi begav oss till Enskedekyrkan.
Jag fotade V i solskenet med min nya kamera. Vilka fina bilder det blev! Synd bara att de tar för stor plats för att ladda upp här...

Sedan åkte vi in till stan - vi trängdes för övrigt med alla sportlovare som skulle iväg på skidresa just då - och kilade runt bland gränder på söder där vi aldrig varit förr. Det var mellan Mariatorget och Götgatan vi hittade några nya stråk. Sedan stack vi in huvudet i en kombinerad café/skivaffär där det satt människor med rastaflätor. Vi beställde varsin macka, drack lite kaffe och talade om livets väsentligheter innan vi begav oss ut i det skymmande ljuset. 
Nöjda och belåtna var vi när vi skildes åt.
Det hade varit en bra dag.



Fredag kl 17.20, Systembolaget Ringen.

Bag-in-box- kön ringlade sig lång...
Det var visst dags för de flesta att fylla på vinförråden?




Lite senare serverades det middag hos mig i G:a Enskede.
Jag hade slängt ihop lite tortellini med grönsaker, fetaost, spenat o pesto.
Enkelt, gott, och passar framförallt ypperligt till rödtjut :)




M visar oss nya grepp med stickningen.
Hon tyckte det var roligt att lära oss att sticka. För en gångs skull var det ok att skratta åt sina elever.
Hon beskrev det som en befrielse.




V i Mostrarnas Diversehandel i G:a Enskede, lördag förmiddag.
Hon hittade en likadan tavla som hon haft som liten.
Jag tror att hon upplevde nostalgikänslor.




På Multi-Kulti Café, en tvärgata från turiststråket på Götgatan.
Där fann vi vår plats i tillvaron...



Just då var livet är inte dumt alls.

Det kan vara bra att konstatera det för sig själv ibland, så det inte går en obemärkt förbi.
Det vore slöseri med lycka, skulle nog Puh tycka.




AAaaaah!

Underbara helg, välkommen!

Fredagkvällen spenderades med två av mina bästa vänner, hemma hos mig. Jag bjöd på middag o lite vin, sedan satte vi oss i soffan och stickade framför På spåret. Låter det inte underbart så säg?

M som är syslöjdslärare prövade diverse mönster med (på?) oss. Vi var med andra ord i klass med mellanstadieelever hehehe... I slutet av kvällen hade vi stickat kanin-äggvärmare och varsitt hjärta i lovikagarn minsann!

V sov över så nu har vi löst Melodikrysset o druckit kaffe, strax blir det dusch sedan ned på stan!!

Trevlig helg alla!

Att läsa i motvind.

På väg till jobbet kan jag inte låta bli att skratta högt.


 

Ska Larz-Kristerz uppträda i Nyhetsmorgon månne?

Obs!
I det gråbruna huset bakom den glassiga turnébussen jobbar jag.
Visst är det sexigt?

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Ikväll är det middag & film med älsklingen som gäller, hemma hos mig i Enskede.
Vi har inte setts på tu man hand sedan i söndags....
Mys med andra ord!

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Senare ikväll ska jag plocka upp den igen.
Boken jag håller på att läsa alltså; "Shantaram".

Jag har lagt ifrån mig den ett par gånger sedan i somras när jag köpte den för att läsa andra böcker, men jag vägrar ge upp den helt som vissa föreslagit. Jag kan bara inte sluta läsa en bok jag börjat på, det spelar nästan ingen roll hur seg den är. Kalla det envishet eller dumhet, men så är det :)

- Varför slutar du inte bara läsa den om den nu är så dålig? frågar J.

Jo eftersom den inte SÅ dålig, faktum är att den har ett par riktigt riktigt bra passager där sidorna svindlar iväg och den är väldigt tänkvärd....men om sanningen ska fram så är den verkligen inte någon "sidvändare".
Och till råga på allt så är den jääävligt TJOCK!!

Det långsamma tempot kan också bero på att jag varje kväll måste börja med att bläddra en sida bakåt (för att minnas vad som stod där eftersom jag slumrade kvällen innan) och sedan hinner jag läsa njaaa sisådär en-två sidor innan jag somnar....

ARGH!



Ta slut nån gång bokjävel!




En enda röra av knaserier.

Jag har X antal saker jag vill berätta idag. Fountain-head som vanligt!
Vi får ta dem i sifferform för att det inte ska bli alltför rörigt.

1. Sushi igår hos Casa Mia på Måndagmiddagen. Fantalastiskt trevligt!
När vi var på väg hem sa jag till J:
 -"attsikens jag kom inte i säng i tid ikväll heller, jag som var så trött imorse"
varpå han svarade:
 -"mm.. det är verkligen synd om dig som precis fått hemlagad sushi med en massa vänner" och log stort.
Så sant så sant! Jag hade verkligen inget att klaga på.

(And might I add att tjejen stod och rullade sushi hela sabla kvällen!)
 



Skanstull 19.05.
I väntan på mitt sällskap på väg till....




...måndagmiddag!
(som numera borde döpas om till "NÅNdagmiddag" eftersom det aldrig är måndagar längre...)



Mycket gott och trevligt var det!




----------------------------------------------------------------------------------

2. Ikväll (onsdag) blev det träning med S, på Kungsholmen denna gång med större lokaler.
Bastu och mys hemma hos henne efter det.
Quality time aaight!
Vi pratar alltid om så trevliga saker (film, musik, vårt mentorskap, killar, vänner, LIVET!) och jag blir på så gott humör!
(Det jag vill säga är Tack S för att du finns i mitt liv. Du är en klippa, även om du har det lite tufft just nu...)

----------------------------------------------------------------------------------

3. Musiktips!
Fy fan vad bra Karin Dreijers soloprojekt Fever Ray är!!
Har lyssnat på albumet med samma namn i lurarna i några dagar nu, det är riktigt grymt.
Tips till alla The Knife-älskare alltså!
Ett annat elektropop-under jag precis upptäckt är Jonathan Johansson.
Lyssna på hans nyss utgivna album, och spåret "Aldrig ensam".
Rätt in i hjärtroten, ka-dääng!

Och sist men inte minst:

----------------------------------------------------------------------------------

5. En notis från Piteå-tidningen på nätet.
Det är ju bara för underbart.
(Än en gång, det är inte alls så att vissa PT-notiser förstärker alla fördomar om Norrbotten.)

Slagsmål på puben PITEÅ  

Strax före klockan ett natten mot söndag utbröt ett bråk på Pentryt i Piteå. Slagskämparna särades av polisen och en av dem fick följa med patrullen för tillnyktring på polisstationen. 


Sorg och överlevnad.

Det kan få sina märkliga följder att jobba vägg i vägg med TV4.


Jag brukar alltid spana efter kändisar när jag går förbi på morgonen.
Man kan få syn på Carin da Silva som står och blossar eller bli omsprungen av Tilde de Paula med andan i halsen. En annan gång blev jag nästan påkörd av en stressad (?) Patrik Ekwall.


Idag fick jag syn på Arbogamamman.


Hennes bild var med i morgonens DN med anledning av att tyskan nu fått sin livstidsdom.
Men kunde det vara hon verkligen? Jag tittade en extra gång, utan att glo alltför mycket.

Jo, visst var det hon, det kunde inte vara någon annan.


Det första jag gjorde när jag kommit in på kontoret var att kolla TV4:s hemsida.

Mycket riktigt, på Nyhetsmorgonens sajt stod det:


7.44 EMMA JANGESTIG om livstidsdomen mot CHRISTINE SCHÜRRER.


Läskigt.

Jag menar, att bara få syn på henne sådär helt oförhappandes när man är på väg till jobbet.

Kvinnan vars öde jag följde så noga.

Jag kände sådant medlidande med henne när hennes två barn mördades, rös åt tanken på hammarslagen som regnade över henne och hennes barn, undrade över hur, hur man går vidare efter en sådan händelse?


Och där stod hon.

Livs levande.


::::::::::::::::::::::::


Man dör tydligen inte av en sådan sorg.


Tanken på det både tröstar och skrämmer mig.


Hjärta Piteå.

Sitter och surfar runt på Piteå-Tidningens hemsida som vanligt. (Inte för att nätupplagan inger riiiiktigt samma känsla som att sitta hemma i mammas o pappas kök o bläddra i originalet, men försöka går ju.)


Åh vad det är härligt att se att allt är som vanligt därhemma! 

 Hembränningsapparat hittad i bostad


"I mannens bostad hittades en hembränningsapparat fylld med 20 liter mäsk samt övrig utrustning för sprittillverkning. Också en mindre mängd färdigtillverkad sprit hittades. Mannen är misstänkt för olovlig tillverkning av sprit."  (nähä?)




Och så gladdes jag av de fina isskulpturerna längs Gågatan, som i symbolisk mening är tänkta att bidra till att värma alla frusna själar i vinterkylan. Så sött!


Är inte Piteå en stad med stort hjärta så säg...


http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=4438041


Snart får jag se dem "live".

Om två veckor närmare bestämt!

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::



Jag hittade några gamla bilder som jag tog i Pite en frostig natt i januari 2004.


Och himlen därtill.

Hade just suttit och filat på ett inlägg ett bra tag, tryckte "spara och publicera" och så kunde sidan inte visas.
*grymtningar*

Det jag skulle berätta var iaf att vi var på en jättefin restaurang igår!
"Och himlen därtill" heter den och ligger längst upp i Skrapan på söder.
Vilken utsikt! Och maten sen, WOW!
Det är sånt man faktiskt borde unna sig lite då och då.
LYX!




Synd bara att min mobilkamera inte är så haj på det här med mörkerbilder...




Globen är för himla läcker alltså.

::::::::::::::::::::::::::::::::::.


Söndagen spenderade jag med M, vi traskade runt på söder och i Gamla stan.
Härligt söndagshäng med andra ord!

Jag passade på att fynda högst nödvändiga ting såhär års.
- Solglasögon och shorts! -

Jag tyckte att M:s kommentar till det hela var klockren:
"men vaddå, de var ju på rea... du tjänade ju på att köpa dem"

Snacka om bra shoppingsällskap! (Eller dåligt, ur plånbokens synvinkel.)

::::::::::::::::::::::::::::::::::

Nu blir det godis o film med J, trevlig söndagskväll!








Gör inte såhär mot mig!

Jag fick brev hemifrån idag:

_____________________________________

"Hej gumman!
 
Hur är läget i Sthlm?
 
Här är det skitkallt men vackra vyer från insidan av huset. Idag har vi 22 grader kallt.
Skickar lite bilder så du får se så mycket snö vi har.
Hälsa Joakim och säg att pappa fick släppa förbi 5 stora älgar över vägen igår när han körde till Älvsbyn. Tyvärr var kameran hemma, så han lär väl inte tro det.
 
Ha en bra alla hjärtans dag
 
Kram
Mamma och pappa"

_____________________________________















Men Åh!
Gör inte såhär mot mig.

JAG LÄNGTAR HEEEM!!!!!!!!!

Gött mos.

Åh det är så härligt med fredagar på jobbet.

Alla är så glada och uppsluppna, springer runt o tjattrar, skickar roliga massmail, tar långlunch.

Faktum är att jag trivs så bra på jobbet att just fredagar är jag hellre på jobbet och socialiserar (ok, jobbar lite också!) än att vara hemma. Det må låta patetiskt för vissa men jag väljer att känna att det är en ynnest att känna så.


Är det någon som känner igen sig i fredagsmunterheten? Den stundande helgen med ledighet gör att allt känns lite lättare på något vis.


Lika glada och uppsluppna som folk är på fredagar, lika surmulna och deppiga är de på måndagar.


Själv är jag faktiskt oftast på ett jämnglatt humör, med ett litet uppsving i slutet av veckan. *ler*


Om man inte har något att vara ledsen för ska man sannerligen inte leta.....





Mötte upp V, hennes pojkvän K och lillasyster A på Sergel vid 17.15.
Vi gick på bio och såg "Benjamin Buttons fantastiska liv".
Den var helt underbar!





Kvällen var fortfarande ung när vi kom ut ur biosalongen (helt hänförda).
Vi åkte vi hem till V och K en sväng.




Där lyssnade vi på Jakob Hellman och drack lite skumpa som de hade i frysen.




Sedan gjorde K mackor och te åt oss.
Livet var inte alls dumt just då!



......................


Idag är det alla Hjärtans Dag.
Det betyder att det är exakt två år sedan jag o J blev pojkvän-flickvän!
:)




Då hade han köpt en röd stjärtlapp åt oss var och så gick vi till Slottsbacken i Uppsala.




Sedan dess har vi hunnit med rätt mycket...

Pöss på dig!

Raringen!

Åh hon var så SÖT!


Vi kom jättebra överens och hade massor att prata om.
Samtalet flöt på hur bra som helst.
De på Mentor Sverige hade gjort en riktigt bra matchning....

Jag ser verkligen fram emot att lära känna henne bättre!

Vilken raring!

.........................................................






Jag tar samma tåg varje morgon och nu märks det att det börjar bli ljusare.
De senaste månaderna har det varit kolsvart ute....
Idag var himlen märkligt blå.



Vantar & jag

Det är f-n inte sant.

Tredje borttappade paret vantar på... fyra veckor?


Två av paren har jag dessutom tappat på exakt samma sätt - genom att slå mig ned på sätet i tunnelbanan, lägga vantarna i knät & slå upp Metro, och när jag sedan kliver av för att byta på Slussen inser jag i samma stund som tåget kör iväg att vantarna ligger på golvet i vagnen....

Merrrrrde!!!

Idag insåg jag det i och för sig inte förrän jag hunnit sätta mig på det andra tåget. I min egen vimmelkantighet klev jag då av en station för tidigt på Karlaplan och fick stå och vänta på nästa tåg!

Ja jag säger då det.
Jag borde nog ha döpts till Vimsy Virrpella af Vimmelkant.....


Pirrigt...


"Mentor är en ideell organisation.

Vårt uppdrag är att ge ungdomar styrkan att stå emot våld och droger. Det gör vi genom att erbjuda dem vuxna förebilder och skapa starka relationer mellan unga och vuxna.

Genom mentorskap till ungdomar och utbildning till föräldrar kan vi vuxna ingjuta framtidstro, motivation och positiv utveckling hos våra ungdomar.

 En vuxen förebild gör skillnad." 

-------------------------------------------


Imorgon kl 16.30 ska jag "göra skillnad".

Jag ska bli Mentor, en vuxen förebild, vi får se hur jag lyckas med den saken.

Eller tja, förebild kanske inte är så svårt att bli, frågan kanske är om man blir en GOD förebild?


-------------------------------------------


Efter att ha intervjuats och gått på utbildningar ska jag äntligen få träffa min "elev" för första gången imorgon.


HJÄÄÄLP!!!

Hur ska det gå??

*nervös*


Jag vet att hon är fjorton år gammal men i övrigt vet jag inte ett skvatt!

Imorgon ska vi träffas för en fika. Jag börjar bli lite nervös faktiskt...

Vad ska hon tycka om mig?
Kommer allt som kommer ur min mun att låta tråkigt och töntigt?


"Jag är jurist och jobbar på Länsrätten, jag... jaa, vad gör man där... ehurm...  man har ett kontor...där man sitter och gräver ned sig i rättsutredningar.

Men vad vill du bli när du blir stor då?"



!!!??


 

Det ska bli otroligt spännande att få lära känna en ung människa och få ta del av hennes värld och erfarenheter.

Hur är det att vara 14 år och tjej idag?


Jag kommer att hålla er uppdaterade om hur det går!!


.......



Pssst!


Om någon vill bli mentor kan de kika in här:  http://www.mentor.se/ Jag har redan värvat en kompis, men det kan nog aldrig bli för många - intresset av att få mentorer verkar stort! De har sitt huvudkontor i Stockholm men har sin verksamhet på flera olika platser i Sverige. (Lite rolig kuriosa: Drottning Silva är grundare och hedersledamot i styrelsen!)


Tragedi.

Vissa anser att det finns en mening med allt som sker.

Kan inte någon av dessa personer ta och ringa upp mig? 
Jag önskar nämligen få veta vad meningen är med att en liten grabb på ett år och fyra månader ska drabbas av den mest aggressiva formen av cancer?

..............................

Det är så vidrigt.
Så sorgligt.
Lille, lille vän.
Jag önskar av hela mitt hjärta att Du ska få bli frisk, återvända hem, leva ett långt och lyckligt liv.

Det kommer att krävas ett mirakel.








Du finns i mina tankar.





Vår framtid.

Sitter här med min stickning som klistrad framför Planet Earth.

Ett av kvällens två avsnitt handlar om vår planets isar.

Man får se en stackars isbjörn som kravlar sig fram på mage över den saggiga, smältande isen.
Den håller inte för att gå på....

Är det så framtiden ser ut? 

Den dyker ned i havet, simmar ut bland de allt glesare isflaken... tittar sig runt, dyker ned, kommer upp till ytan igen, vilsen och allt tröttare. Nu börjar isflaken försvinna, man ser bara en vid ocean omkring björnen. Den är en duktig simmare men om den inte hittar tillbaka till isflaken kommer den att drunkna så småningom. Det tar på krafterna att paddla runt, planlöst...

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Det är inte utan att man blir lite sorgsen....





Help me.







 


Proppharar och nostalgi...

Jag är av den åsikten att det ska rassla rejält i röret när man dammsuger.
Eller åtminstone säga "schlopp!" när dammråttorna åker in.
Det är därför jag dammsuger så sällan. För att det ska hinna "götta till sig" hehehe...
Eller jag skyller åtminstone på det...
Men hur kul är det att dammsuga när det bara....suger?
Då gör man det ju uppenbarligen i onödan?

Näe, jag är verkligen ingen dammsugarfanatiker (som vissa i min familj :)) som plockar fram åbäket så fort det är lite smulor på golvet.

Men jisses vilken omgång lägenheten fick sig igår, allt på en gång!
Det är lika bra att göra det ordentligt när man gör det så sällan...

Det är lite kul när man ska ta under sängen och man ser att Öronproppsharen har varit på besök.
En massa öronproppar ligger utspridda som små harlortar på golvet. Både jag o J sover nämligen med proppar, och det händer ju att de ramlar ju ut ibland...

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

För övrigt så återupptäckte jag Cardigansskivan Long gone before daylight som stod i bokhyllan o dammade.
Finfin städmusik.
I en bra bemärkelse!
Det är en riktigt, riktigt grym skiva.
Lite vemodig, men väldigt vacker.
De bästa spåren är inte radioplågorna, utan de andra, lite lugnare låtarna... där Nina Perssons röst verkligen kommer till sin fulla rätt.
Vissa låtar ger mig gåshud, så vackra är de. Såväl text som musik.
Jag tycker ni ska lyssna på denna, och säg inte att den inte är vacker!
Jag tillägnar den en väldigt särskild person i min närhet....



 
"So you're trying to do what they did,
Your friends that turned to liquid,
And got lost in a sea...
Now you're drowning me

With your talk of four-leaf clovers
You turn to rocks and omen
To beat the ambient harm
That is bruising your karma

Oh, I wish my arms were wider,
I wish that I could hide you,
So you could rest and repair

without the blanket of sorrow...

the thick and the grey
your blanket of woe
is so heavy and stained
and it only weighs you down

So you thought that getting sober
would mean your life was over...
I don't think it's that bad
I don't think it's that sad

Just you sleep a little baby,
leave the world alone and later,
if you wake up alive,
that old blanket of sorrow
could be feathers and down
your blanket of woe
would leave you alone

And I could love you til' you drown...

Come to me, let's drown,

Come baby, let's drown

In feathers and down

-------------------------------

Jag förknippar den väldigt starkt med Gotland, Klintehamn, när vi var där sommaren... 2003.
Jisses.
Då lyssnade jag verkligen SÖNDER den skivan...

......................................................................................................................


Jag tänkte lite på det där med musik, och ens egen musikhistoria.
I hyllan står alla möjliga gamla album, knutna till olika perioder i ens liv.
Men där vid år 2005 tog det tydligen slut?

Jag slutade köpa skivor från Ginza och CDON varje månad och köpte mig en mp3-spelare istället.

I och med att all musik numera med fördel avnjutes på digital väg har man ju allt i datorn.
Kanske bränner man en skiva vid sällsynta tillfällen... för att ha i bilen, eller för att spela hemma hos någon.
Men det bränns inte tillnärmelsevis i motsvarande utsträckning som man köpte skivor förr...
Sen så byter man dator. 
Och vips, så var den delen musikhistorien ett minne blott.

Vad tråkigt.

Jag har inte alla skivor som jag har lyssnat på de senaste åren i min dator, och jag kommer aldrig att kunna dra mig till minnes och hitta igen alla, även om jag skulle vilja. 

Jag kommer inte att kunna titta igenom en existerande, konkret skivsamling, ta fram en skiva och tänka; ja just ja... den skivan lyssnade jag på den sommaren! Den ska jag lyssna på idag!

Näe, mycket tråkigt som sagt.

Jag får väl hålla tillgodo med de skivor som producerades före 2005 då.
Och komplettera med att inhandla ett par utvalda guldkorn varje år?
Yeah right...

En magisk afton!!

Sprang runt och letade sladden till kameran/telefonen tills jag hittade den på en plats där den aldrig brukar vara:
I en låda i bokhyllan märkt "sladdar".

---------------------------------------------

Kvällen igår var inte mindre än magisk.
Vi hade så himla, himla trevligt.

Boulehallen på söder kan jag verkligen rekommendera! Det var barnsligt kul, bokstavligen!
Stället var en som en kombination av dagis,fritidsgård och pub!
Udda kombo eller???

--------------------------------------------

Jag och K möttes upp på Medis vid 17. Jag var så sabla hungrig så vi gick förbi McDonken på Folkungagatan.
Jag måste bara återge den lilla språkförbistringen mellan mig och kassören:

Han: - "vill du ha fitto?"
Jag: - "va?"
Han: - "vill du ha fitto?"
Jag: - "VA?"
Han: - "vill du ha FITTO?"
Jag, försiktigt: - "....Vad är det.....?"
Han: - Kvitto??!
Jag: - "Jaså.... Eh. Nej tack"

Föga förvånande stod skåningen K bakom mig och fnittrade...
"Ja, det kan inte va lätt att vara norrlänning!!"

.................................................

Vi höll inte på att hitta till Boulehallen.
Det där med att memorera kartan på Eniro fungerar alltid lite sämre än man tror....

Efter några turer längst Skånegatan, Bondegatan och så tillbaka till Skånegatan vek vi till slut in på en mörk gränd, och precis då stack E.B ut huvudet från en tung, gnisslande port som knappt syntes i mörkret under byggnadsställningarna.
-HALLÅ!

Men gud.. är det dit vi ska in?

En spiraltrappa ned till ett enormt källarplan, och därnere hissas en stövel upp och ned i luften i takt med... ja, vad?
Med att porten öppnades däruppe kanske?
Vi stirrade efter snöret som försvann bland en massa kartonger bakom spiraltrappen men blev inte klokare för det.
Hm!

......................

Väl inne ser vi en massa barn springa omkring och leka på en grusplan (!) längst in.
Vart fan har vi hamnat? På ett dagis? Jaja, nu beställer vi en öl.

Till vänster en kufisk bar, mysig belysning, röda väggar, en bildskärm som visar en svartvit film och folk som sitter och dricker öl i något som ser ut som ett vardagsrum hemma hos någon.... eller kanske en kuliss, en vardagsrumskuliss på en scen.... Surrealistiskt.

 





Och längre in ser vi en massa möbler i cellulosa!
Det visar sig vara en utställning.
En utställning av surprise: möbler i cellulosa!!

:)

Ett bord av banankartonger och stolar av papp. Där måste vi ju sitta!
De var av varierande bekvämlighet vill jag lova... men där hängde vi sedan i ett par timmar, med paus då och då för lite rundpingis!

 
 

Jaa du K... det där ser ju jättebekvämt ut!


   

E.O. gestikulerar gärna när han pratar.



...............................................

Vi körde igång några bollar (hur coolt lät inte det där) lärde känna lite nytt folk, och allt vad kvällen led började mer och mer folk strömma till och ansluta sig till pingisspelandet.
Åh!
Det var så himla trevligt!

Till slut måste det ha varit ca 40 pers som i sakta mak rörde sig runt bordet med varsitt rack i handen.
En enda miss och man var ute!
En efter en försvann från spelet, och så blev det final. Sedan bankades det i bordet med baksidan av racket och så började allt om igen. Ny omgång!
Alla som ville och hade ett rack, eller en bok, kunde vara med!
(De hade en hel låda med rack så det var inget problem :)

Och så kan jag kan till allas stora förvåning meddela att träffsäkerheten minskade i takt med att promillehalten i kroppen ökade.... *ehurm*



Nedan: om man åkte ut ur pingisen kunde man spela lite boule i väntan på nästa omgång.



Eller så kunde man lägga ned racket, titta på finalen och sippa på sin öl.



Och så var det alla dessa ungar som sprang runt.

I början kändes det inte så lite skumt, och jag funderade ett tag på vad jag skulle tycka.

Var det irriterande att ha en massa ungar i lokalen eller var det bara bra, ska inte de kunna vara en del av umgänget, och ska inte föräldrar kunna ta med sina ungar på sådana grejer?

???

Tillslut insåg jag att, ja, föräldrar SKA fasen kunna göra vad DE VILL då och då - och då får ungarna så fint följa med!

Varför ska föräldrarna alltid anpassa sig efter sina barn?

Nu är det ju lite speciellt att ta med ungarna på krogen... det kanske inte är så bra att dricka alkohol när man ska ta hand om barn.
Men det är bara min principiella åsikt.

Poängen är; måste man ordna myskväll varenda fredag för att vara en bra förälder?

Jag kan lova att de där små söderpluttarna hade skitkul!
De sprang runt och lekte - ljudnivån därinne var ändå på Play mode -  de drack saft med sugrör, käkade burgare.... och det sköna var att ingen av gästerna - i varierande åldrar från tjugoåringar, folk i vår ålder, upp till medelåldern och över - HADE NÅGOT EMOT DET! I annat fall dolde de det väldigt bra.

Det var inga förmanande blickar eller nedsättande kommentarer där inte!
Jag ska minnas det där när jag själv får barn....


..................................

En liten tjej på cirka tre år blev omkringkörd på en cellulosastol på hjul av E.O.
Det såg för roligt ut.
Och lilltjejen såg inte lite förtjust ut vill jag lova! Hon skrattade högt och hennes hår flängde än hit, än dit.
Sedan stod de andra småflickorna på rad hehehe...

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::


En annan rolig sak som jag tänkte på, om jag nu ändå fountain-headar:

Det är inte alls ovanligt att stå och hänga i en bar, vänta på bartenderns uppmärksamhet för att få beställa....
Man sneglar åt sidan och får syn på en kille som står och stirrar på en, utan att vika undan blicken, han dreglar lite lätt....

Men.
Att denne kille sitter i en barnvagn är nog desto ovanligare!
Han bara satt där och smilade och BLÅSTIRRADE på mig o K när vi skulle beställa.
Det var så udda, hela grejen!
*skrattar*........

Ja fy faen vad surrealistiskt säger jag bara.
Vissa kvällar kommer man minnas i hela sitt liv.
Man bara vet det.
Och det är helt j-a underbart!



Dagisbarn.

Glömde vantarna på sätet i tuben imorse.
Attans! Jag kom på det precis när tåget rullade iväg....
Det var andra vantparet jag slarvat bort på bara några veckor!
K.L.A.N.T.
Kanske skulle man skaffa sådana där klämmor som småbarn har, för att fästa dem i ärmarna?

Jaja.
Tur att det är vår snart.
Hoppas någon annan får användning för dem tills dess...


Att finna lyckan i en snöflinga.

Sitter här i soffan alldeles nytränad, nyduschad, nyäten (köpte sushi på vägen hem, mums!) och med en nykokt kopp te - jag känner mig som ny i allmänhet! Njuter av tillvaron när jag får bre om mig i min bruna mysfilt och surpla på mitt te.... 
 
Det är verkligen de små stunderna som gör det.
Jag tänkte samma tanke förut idag, när jag kom ut från jobbet och snön dalade från skyn i stora flingor som landade på ögonlocken som iskalla kyssar...

Man kan välja att klaga på allt.
Eller så kan man välja att se det fina i varje liten stund.... så gott det går i alla fall.
Jag säger då bara det, man får vara glad så länge alla man känner har hälsan i behåll!

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Apropå perspektiv på tillvaron vi lever i..... Igår tittade jag på den prisbelönta dokumentären "Prostitution bakom slöjan" av Nahid Persson. Den gick på TV i höstas (tror jag) men den hann försvinna från SVT Play innan jag fick chansen att se den.



Nu har de lagt upp den igen (den ligger på dokumentärtoppen!) och den är verkligen så otroligt bra och fängslande. Den handlar om kvinnors utsatta situation i Iran och är ytterst beklämmande att titta på, men jag tror att den är väldigt, väldigt nyttig att se....  (hint hint till syrran som är samhällslärare)

Vilken dubbelmoral, vilket hyckleri, vilket samhälle de kvinnorna tvingas leva i. Jag har förut nämnt en annan dokumentär av Nahid Persson, "Fyra fruar och en man" som också var helt otrolig. På precis samma sätt. Tänk att det finns en så totalt annorlunda värld bara några flygtimmar härifrån?

Ikväll ska jag titta "Maggie vaknar på balkongen", den som fick guldbaggepris vill jag minnas. Åh det finns så mycket bra grejer att titta på!

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

J ska komma förbi senare. Under tiden kör jag kör mitt lilla dokumentär-rejs på SVT Play jag. Och njuter av min numera lite halvljumma tekopp.
*ler*

Trevlig afton allesammans!

PS! Nu hägrar helgen..... är det inte en skön känsla?
Imorgon blir det mest troligt After Work på söder - Boulehallen har jag föreslagit, får väl se om vi går dit, men 1000 kvm sandlåda för vuxna låter väl inte helt fel? De har rundpingis, boule och barhäng.  http://www.boulehallen.se/

Spatsera mera!

På väg hem från jobbet och jag har en strid ström av guppande huvud framför mig.

Vissa huvuden guppar snabbare än andra.

Det är de som springer. De vill inte missa tuben. Nästa tåg går inte förrän om fem minuter.
Ve och fasa, då måste man stå på perrongen och vänta.


Fem minuter av ett liv.


Vad är det som är så bråttom att de väljer att springa, trängas, armbåga sig fram, flåsa & jäkta i sina varma vinterjackor och stöna åt folk som står på fel sida i rulltrappan?


Ligger deras mor på sjukhus?

Har de glömt stänga av gasspisen därhemma?  

Vill de hem för att barnet spillt hett tevatten över sig?


........................


En klok person sa till mig en gång att det finns ett enkelt sätt att se om människorna i en stad är stressade.

"Går de mot rött ljus?"


Jag har besökt två europeiska storstäder där man inte går mot rött ljus.

Barcelona och Köpenhamn. Kanske finns det fler, men det är i allafall de två jag kan komma på.


Där lullar man på, tar sin tid, är det rött så är det rött - då väntar man. Och jag tror inte det beror på att trafiken på något sätt skulle vara farligare där än i Sthlm.


Här i vår vackra huvudstad däremot, här är det inte ovanligt att se människor jäkta över gatan med risk för sitt eget liv. Bilar tutar och bilförarna hytter med näven men vissa fotgängare verkar tro att de är odödliga.

Jag är övertygad om att det är ett symptom på något. Detta med att ignorera rött ljus alltså.


:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::


Jag ska vara den första med att medge att jag ibland själv känner av det.

Jag kommer på mig själv med att gå i rask takt, även om jag bara är på väg till affären för att köpa mjölk. Inte såsa, hepp hepp! Jag går som om affären skulle stänga om fem minuter!


Är det någon som känner igen sig?


Till och med när man är ute och tar en promenad för att få röra på sig efter en dags stillasittande arbete, koppla bort tankarna, få lite frisk luft i lungorna, ja till och med då kan man känna sig jäktad att komma hem. Få promenaden avklarad. Dagens friska luft, check!


Å ett å två, oj jag måste sätta fram laxen på tining när jag kommer hem, tre å fyr, lägga i en tvätt innan middagen, ååå fem å sex, fixa maten innan det där TV-programmet klockan 19... oj oj, nu ökar vi farten!


Istället kanske man borde ta sin tid och spatsera mera. Vem går ut och spatserar en gång om dagen för allmänt välbefinnande? Det kanske vore nåt? Armarna på ryggen, gå i sakta mak, betrakta din omgivning. Lämna stavarna hemma och upptäck svalorna som bygger bo (ovanför ditt huvud)!


En vän till mig berättade att hans stress var så inrotad att han brukade "pressa på" när han kissade för att spara tid.


Då har det väl ändå gått för långt.


:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::




Allt detta jäktande, den ständiga jakten på extra sekunder, vad gör vi med den tid vi vinner?


Det sliter bara på hjärtat i onödan.


I slutändan har vi kanske sparat in tid i minuter och timmar, men då ger hjärtat upp av utmattning en månad i förtid istället.


Nej fram för att Spatsera Mera!




Här var jag ute och spatserade vid Uppsala Gamla Högar, hösten 2006. Jag tog med mig en kaffetermos, lite mackor, DN (+penna till korsordet) och en filt och satte mig på en kulle. Det var livet på en pinne det! (Fast jag måste erkänna att jag ser lite bekymrad ut på bilden.)

Jisses...

...vilka vilda diskussioner det blev på Måndagmiddagen ikväll!

Det var jag mot fyra. Typ.
Kan det bli roligare?? Jo, jag är allvarligt.

Jag ska inte ta upp er tid med att prata om vad diskussionerna gällde (vissa av er vet:), kontentan var i princip att vi blev röda i ansiktet och det berodde nog inte endast på temperaturen i M:s lya, som för övrigt är HÖG.

:)

Nu blire till att sussa!

----------------------------------------------------------------

Nedan: bilderna från fikat på söder i söndags!

   

 




N:s ergonomiska ställning vid datorn:


Underbara sommarpite!

Jag hade tänkt ladda upp lite bilder från Casa Mia igår, men J har fixat till min dator (Tack! Det var guld värt) och nu vill telefonen inte föra över bilderna..  den vägrar. Attans.

Får ladda upp dem senare!

Tog en sväng förbi Karlaplan efter jobbet och träningen på Gärdet.
Blev bjuden på middag och lite kramkalas innan jag styrde kosan hem mot Enskede. Nu sitter jag här och drömmer mig bort till härliga sommartider... i Pite såklart :)



Ovan: På väg till Gläntan, pitebornas hemliga oas...
Nedan: Kusin F i vår pool + på Kalahatten i färd med att betrakta solnedgången och soluppgången, med ca 20 minuters mellanrum.... + jag och K på en vandring och bergsklättring på Eliasleden.

   





.....Havsbadet och Gläntan...



Nedan: Midsommar -07



     

----------------------------------------------------------------------------------------------------

   



Ovan: En båttur till Stenskär en het sommardag går inte av för hackor.
Nedan: Inte en isglass på Rådhustorget heller.



---------------------

Herregud, det där var bara ett AXPLOCK av alla underbara stunder man tillbringat däruppe i myggens och midnattssolens (ja, snudd på i allafall) land!

Behöver jag lägga till att jag längtar till sommaren i Pite....?


Söndag i G:a Enskede - kyrkklockorna klämtar.

Filmen Mammut igår var.... som en pil rakt i hjärtat - Bull's Eye! Tårarna rann vid ett flertal tillfällen. Jag rekommenderar den verkligen. Man kommer till insikt om två saker: hur sjuk värld vi lever i, och vad som är viktigt här i livet.

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Nu sitter vi här vid köksbordet i G:a Enskede och har precis ätit frukost. Jag känner mig sådär lagom vinterblek och grå om nosen och J sitter och tar brutala närbilder på mig med min nya kamera.... Inte populärt!

Vi ska strax gå iväg på lägenhetsvisning här i G:a Enskede.. bara för skojs skull. Nu blir ni nyfikna va.... äh det kan ni få vara *ler*

Kanske ska ta och skutta ur pyjamasen...

Tjing!

RSS 2.0