Lördagen som gick.

Notarierna på jobbet har lyckats övertala mig till att vara med i en stegtävling som pågår i en månads tid. Jag försökte förvarna dem om att jag bor på bara fem minuters gångavstånd från domstolen. De var dock (uppenbarligen) desperata nog för att vilja ha med mig ändå. (De behövde en sjätte deltagare för att kunna vara
i tävlingen om att vinna en resa till Paris).

Detta innebär att jag ska ha en liten manick fäst i byxlinningen hela oktober månad. Very fashionable!
Det innebär också att jag måste ta mig ut och GÅ för att inte skämmas ihjäl över sifforna som registreras på en sida som alla kan se....



Vår domstol - som ju är landets största domstol - bidrar med hela 48 (!) lag. Fantasin på vissa lagnamn var det inget fel på. Lite lagom torra jurist/ordvitsar. Exempel:
  • "Domare på gång"
  • "Föredragande som föredrar att gå"
  • "Där går en domare"
  • "Stegosauriderna"
Zzzznark.
Och så vårt lag. "Lag 41". Där har vi verkligen tänkt till!

Jag inledde den första tävlingsdagen (igår) med en långpromenad a' 15 400 steg! Nu blir nog mina lagkamrater stolta (och förvånade). Jag promenerade hemifrån till st.Eriksplan, runt på stan och slutligen hem.

På vägen passade jag på att fota vår vackra stad!


Tessinparken, Gärdet.


Erik Dahlbergsallén, Östermalm.





Karlavägen.


Vanlig syn på Östermalm.


Det anrika Tössekonditoriet på Karlavägen.


ICA Esplanad på Karlavägen huserar i en gammal biograf.


Nordöstra ingången/utgången till Humlegården.


Humlegården.


Nordvästra ingången/utgången till Humlegården.


Ser ni guldälgen?



Atlaskvarteren vid st. Eriksplan.



Jag, Karin och Sofia träffades och tog en fika i Hagaparken, därefter gick vi på en utställning på Sven-Harrys konstmuseum. En helt fantastiskt duktig konstnär vid namn Karin Broos visar upp sina alster där fram till i november. Rekommenderas!


Vi hade lite problem att hitta till en början...


...men Sofias GPS visade oss rätt till slut.




Ser ut som ett foto va?

_______________________

Här kan man läsa DN:s recension om utställningen. De skriver bland annat att:

"Hon knäpper hundratals foton på jakt efter en speciell känsla (som döttrarna lärt sig att framkalla) och komponerar sedan ihop målningar, ibland i serier med lätt förskjutna perspektiv. Det är ett sagolikt vackert och avklarnat måleri, med ”Ack, Värmeland, du sköna” vemodigt klingande i bakgrunden.

_______________________



Museét är som ett konstverk i sig. Vilken fantastisk lokal. Högt i tak och med stora fönster som släpper in en massa ljus.






Här ser ni stegräknaren lydigt på plats.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0